Digitalphilologie

Titel

Hafsvattnets lysande

Jahr

1856

Ort

Borgå

Nachweis

in: Borgå Tidning 23 (7. Juni 1856), [o. S.].

Sprache

Schwedisch

Typografischer Befund

Antiqua; Spaltensatz; Auszeichnung: Kursivierung.

Identifikation

Textnummer Druckausgabe: IV.89
Dateiname: 1828-On_the_Luminousness-3-neu

Statistiken

Seitenanzahl:	2
Spaltenanzahl:	2
Zeichenanzahl:	5016

Weitere Fassungen
	On the Luminousness of the Ocean (Edinburgh, 1828, Englisch)
	Humboldt über das Leuchten des Meeres (Berlin, 1829, Deutsch)
	Hafsvattnets lysande (Borgå, 1856, Schwedisch)

|3| |Spaltenumbruch|

Hafsvattnets lysande. (Af Alexander v. Humboldt.)

Oceanens egenskap att lysa om nätterna hörer till de prakt-fulla fenomen, som väcka beundran, äfven om man hela måna-der hvarje natt betraktade dem Hafvet fosforescerar under allazoner, men den, som icke har sett detta fenomen under vänd-kretsarna (isynnerhet på Söderhafvet), kan göra sig blott enhögst ofullkomlig föreställning om detta stora skådespels maje-stät. När ett större fartyg med frisk vind plöjer den flamman-de vatten-ytan, så kan man, stående på sidogalleriet, ej blifvamätt af den anblick, som de närbelägna vågorna frambringa.Så ofta, under skeppets slingring, dess blottade sida vändes upp-åt, synas röda blixtlika lågor uppskjuta ifrån kölen. LeGentil och den äldre Forster härleda dessa lågor ifrån vattnets elektriska friktion emot det framskjutande fartyget; en förklaringsom, efter naturkunnighetens närvarande tillstånd, kan betraktassåsom felaktig. Det finnes förmodligen få föremål inom fysikens område, |Spaltenumbruch| öfver hvilka man har så mycket och så länge tvistat, som öfverhafsvattnets lysningsförmåga. Allt hvad man härom med visshethet känner, kan hänföras till följande enkla facta: Det gifvesflere små lysande Blötdjur, hvilka äga den förmågan att efterbehag sprida ett svagt fosforaktigt ljus, som merendels stöternågot i blått, t. ex. Nereis-noctiluca, en varietet af Medusa pe-lagica och Monophora noctiluca. Hit hörer äfven det ännu ej full-ständigt beskrifna mikroskopiska djuret, som Forster i oräkne-lig mängd såg simma på hafsytan nära Goda-Hopps-Udden. Hafs-vattnets lysande frambringas stundom genom dessa lefvande ljus-förare; jag säger stundom; ty merendels kan man ej med debästa förstoringsglas upptäcka några djur uti det lysande vatt-net, och likväl framskiner ett blixtlikt ljus på alla ställen, hvar-est vågen skummande bryter sig emot en hård kropp, ellerhvarest vattnet försättes genom skakning i en hastigare rörelse.Orsaken till detta fenomen ligger sannolikt oftast uti fina orga-niska fibrer af döda och i förruttnelse stadda små djur, hvilka ioräknelig mängd innehållas uti vattnet. Om man silar lysandevatten genom ett tätt linne, så afsöndras ofta dessa fibrer, så-som lysande punkter. När vi badade uti Cumana, i Golfo Ca-riaco, och sedan gingo nakna omkring uti den sköna aftonluf-ten, blefvo ställen här och der på våra kroppar lysande af deorganiska delar, som hade fästat sig vid huden. När man på-minner sig den ofantliga mängd af de ofvannämnda djuren, somfinnas i alla tropiska haf, så kan man utan svårighet inse, atthafsvattnet der skulle kunna lysa, äfven om det icke innehöllorganiska fibrer. Genom den stora upplösning af döda Medusæoch Dagysæ, kan man betrakta hela hafvet såsom en geléaktigvätska, hvilken såsom sådan är lysande, och af en äcklig smak,hvaraf vattnet blifver obrukbart till dryck för menniskan; mennärande för en mängd fiskar. Om man bestryker ett stycke trädmed en del af en Medusa hyfocella, så blifver det bestruknastället lysande; och denna egenskap återfår det, sedan den engång har gått förlorad, om det gnides med ett torrt finger.Jag lade, under min öfverfart till S. Amerika, stundom en Me-dusa på en tenn-tallrik, slog jag med en annan metall på tall-riken, så var den minsta dallring uti tennet tillräcklig, för attgöra djuret lysande. Huru verkar här stöten och dallringen?Månne härigenom temperaturen för ögonblicket ökes? frambrin-gar man hos djuret en ny yta, eller utpressas, kanhända, fos-forbunden Vätgas, som, i förening med luftens eller hafsvattnetsSyre, antändes? Denna stötens ljusframbringande förmåga ärsynharast uti Kropp-sjön (Mer clapoteuse), när vågorna uti mot-satta direktioner korsa hvarandra. Jag såg hafvet under Vänd-kretsarna starkast lysa kort före storm och oväder, samt dåatmosferen var mycket uppfylld af dunster och moln. Värmaoch köld synas äga ett obetydligt inflytande på detta fenomenty på Banken af Nya Holland är fosforeringen ofta under densträngaste vinterkölden helt stark. Stundom lyser hafvet, undertill utseendet lika förhållande, den ena natten mycket starkt ochden följande alldeles icke. Gynnar atmosferen denna ljus-utveck-ling, denna den fosforbundna vätgasens förbränning? eller beroalla dessa olikheter deraf, att man genomseglar ett af Molluscæ-gelé mer eller mindre impregneradt haf? Komma tilläfventyrs desmå lysande djuren endast under vissa luftkretsens förhållandentill vatten-ytan? Herr Bory St. Vincent uppkastar den frågan; |4| hvarföre finner man icke våra söta, med polyper uppfyllda stil-lastående vatten lysande? Sannolikt gynnar en egen blandningaf organiska delar denna ljusutveckling. Det har i England lyc-kats att, genom tillsats af sillaka, göra hafsvattnet lysande. Mankan dessutom genom galvaniska försök öfvertyga sig derom, attlefvande djurs förmåga att lysa i mörkret beror af nervernas in-verkning. Jag såg en döende Elater noctiluca starkt lysa, närjag vidrörde ganglion för den främre lårnerven med zinkoch silfver.

Digitale Ausgabe

Download

Ansicht

Zitierempfehlung

URL und Versionierung

	Textgröße
	Originalzeilenfall ein/aus
	Zeichen original/normiert